Fantasy berättelse!

Detta utspelar sig år 2001 på Sicilien i Italien vid kusten. Familjen hade köpt ett stort hus och så fick de med en del av stranden när de hade köpt huset.

Familjen Iglesias hade flyttat till Sicilien för några dagar sen med sina tre barn. Alexis. Är den äldsta tjejen. Hon har blont långt hår fast hon har det altid uppsatt i en tofs eller i en fläta. Sen kommer hennes två yngre bröder Enrique och Lexi. Enrique har snaggat brunt hår med kastanjbruna ögon, han är 13 år gammal. Lexi är 10 år med blont hår och är mycket lång för sin ålder. 

• Vi går och simmar lite mamma! skrek Lexi. Han hade på sig sina badbyxor och hade tagit med sig sin surfingbräda för att surfa lite på de höga vågorna. Men så klart fick han inte gå ut själv så Alexis och Enrique var tvunga att följa med honom ut. 
• Enrique! Kom och simma med mig vattnet är varmt.
• Nej det är jättekallt, det är ju bara 14°c ute så vattnet måste vara ännu kallare. 
• Jag lovar, det är varmare i vattnet än på land! Enrique tvivlade en stund men hoppade i vattnet så fort han såg granntjejen Ella Gatusso. Han ville inte visa sig i badbyxor för han tyckte han var för smal. Alexis simmade också ut i vattnet. Hon ville egentligen inte. Hon var mer intresserad av grottorna på andra sidan av de små bergen som låg 100m ut i vattnet. Men såklart simmade hon inte dit utan tog deras lilla uppblåsbara båt och rodde dit. Hon tänkte sig vad hon kunde hitta i grottorna. Kanske något väldigt gammalt. 

  Hon parkerade båten vid en kant där det växte träd och band fast båten i en gren. När hon kravlade sig in i grottan så hade Lexi och Enrique hunnit ifatt henne. Så de satt redan där inne och väntade på henne. 

• Vem har sagt åt er att ni får vara här?! 
• Kommer från rätt person,log Enrique. Men vi borde gå längre in i grottan. Och när han sa det var de inte längre i en grotta, utan de var i en skog, som inte var vid deras hem. Det var på en ö. En ö som ingen av dem har sett förut. 
• Var är vi?! frågade Lexi med darrig röst. 
• Jag vet inte... Enrique reste sig upp och klättrade upp i ett träd. 
• Jag ser inget bekant härifrån! 
• Kom ner innan du skadar dig! Alexis skrek på honom. Fast han lyssnade inte. 

  Något grep tag i Alexis arm och lyfte upp henne på ryggen. 

• HJÄLP! hon försökte kolla bak vad det var men det gick inte. Hon kände något hårigt på ryggen av personen som bar henne. 
• EN MINOTAOURUS!! Enrique hoppade ner för trädet och höll i en fet pinne. 
• Släpp henne... NU! Minotaouren gjorde som Enrique sa. 
• Det är okej! jag är inte med kung Borat. 
• Vem är kung Borat? Och vem är du? frågade Alexis som satt nere på marken och kunde knappt andas. 
• Jag är Tinol. Och kung Borat har min son. Han tog honom förra veckan och nu försöker jag få tillbaka honom, jag väntar här i skogen på honom, jag hörde att han skulle komma förbi med häst och vagn snart. 
• Behöver du hjälp med det? sa Lexi och drog i Tinols kappa. 
• Ja det gör jag... Hade ni kunnat hjälpa mig?
• Det klart vi kan,log Enrique. 
• NEJ NEJ NEJ! Alexis hade fortfarande panik för hon visste inte var hon var. Vi kan inte hjälpa någon vi inte känner! Han kommer äta upp oss säkert?! 
• Nej det kommer jag inte snälla hjälp mig! 

  Alexis hade ångrat sig och ville hjälpa till. Nu satt de i en buske och väntade på Borat. Det tog flera timmar. Men till sist så kom han. Man hörde honom skrika på sina hästar.

• Fortare! Då hoppade Tinol fram med sin stora yxa och drämde till vagnen så att Borat ramlade ner. 
• Fort! Håll fast honom så länge ni orkar medans jag förstör buren där min son sitter i. Alla barnen höll honom han skrek på hjälp men ingen hörde honom. 
• Nu kan ni släppa honom! Hoppa upp på min rygg. Alexis, Enrique och Lexi satt på Tinols rygg med Tinols son och red iväg. Tinol förde dit dem där dem träffades först för att de skulle åka tillbaka till deras värld. 
• Farväl mina små hjälpredor. Och om ni någonsin vill komma tillbaka så är det bara att gå in i den grottan vid ert hem så kommer ni komma hit igen... Om ni vågar.